lördag 16 juni 2007

Den gäckande skuggan

B.A. Robertson har mycket på sitt samvete. Han har samarbetat med Maggie Bell och Mike & The Mechanics. Han har skrivit en kampsång åt det skotska fotbollslandslaget. Men när han var ung var han Estet. 1976 gav han ut albumet Shadow of a Thin Man under namnet Alexander Robertson. Titeln anspelar förstås på de klassiska filmerna om The Thin Man (Den gäckande skuggan) med William Powell och Myrna Loy i huvudrollerna.

Vänner av classic rock noterar omedelbart att Chris Spedding spelar gitarr på LP:n, men detta är ingen skiva för ölmagade Mojo-läsare som tycker att Chris Rea svänger härligt. Musiken är 70-talsglampop i Harpo-stil med lättsmälta orkesterarrangemang som ger känslan av en mini-musikal trots att det inte är någon temaskiva. Texterna är vitsiga och ironiska och behandlar väsentliga ting som Castro, spionage ("Don't worry about my electric tie — I'm really not a Russian spy") och steppdans i "Tap! Tap! Tap!" där Robertson nonsensrappar "I'm not just a saparama sap for your old views/I won't take the raparama rap for your bad news/I don't want the taparama tap from your tap shoes". En skiva för bleka, anglofila esteter med Monty, Louis Philippe och The King of Luxemburg i skivhyllan.

Inga kommentarer: